Mellan världskrigen. 1972.På 1920-talet ägnade Mannerheim mycket tid åt Finlands Röda Kors och General Mannerheims barnskyddsförbund, som syftade till att
Mellan världskrigen. 1972.På 1920-talet ägnade Mannerheim mycket tid åt Finlands Röda Kors och General Mannerheims barnskyddsförbund, som syftade till att hela nationen och överbrygga de motsättningar som inbördeskriget hade lagt i dagen. I den verksamheten hade han hjälp av framför allt sin syster översjuksköterskan Sophie Mannerheim, senare av den framstående barnläkaren Arvo Ylppö och många andra. Mannerheim företog också jakt- och kurortsresor utomlands och upprätthöll sina kontakter med politiska och diplomatiska kretsar. nnPostin uudet hinnat 15.2.2016 alkaen:Posti- ja toimituskulut pakettina 8,10¤ v. 2016. På 1920-talet ägnade Mannerheim mycket tid åt Finlands Röda Kors och General Mannerheims barnskyddsförbund, som syftade till att hela nationen och överbrygga de motsättningar som inbördeskriget hade lagt i dagen. I den verksamheten hade han hjälp av framför allt sin syster översjuksköterskan Sophie Mannerheim, senare av den framstående barnläkaren Arvo Ylppö och många andra. Mannerheim företog också jakt- och kurortsresor utomlands och upprätthöll sina kontakter med politiska och diplomatiska kretsar. Den ekonomiska och politiska brytningstid som tog vid 1929 aktualiserade Mannerheims ställning, och vissa högerradikala kretsar önskade att han skulle bli militärdiktator. Han intog dock en försiktig hållning till Lapporörelsen och dess anhängare och gav inga utfästelser. Han följde situationen noga och förberedde sig synbarligen för möjligheten att Lapporörelsen skulle ta över makten. P. E. Svinhufvud, som hade blivit vald till president under denna turbulenta period, utnämnde strax efter tillträdet i mars 1931 Mannerheim till ordförande i försvarsrådet och överbefälhavare i krig. Detta knöt honom formellt till statssystemet igen. Mannerheim utnämndes till fältmarskalk 1933. Världsläget förändrades 1933, och tyngdpunkten i Finlands försvarspolitik försköts. Ivern för Östkarelen och Ingermanland samt Storfinlandsideologin mattades av då Tyskland och Ryssland snabbt blev starkare. Samtidigt förlorade Nationernas förbund i betydelse. Mannerheim stödde tanken på en ”nordisk orientering”, som även proklamerades offentligt 1935, men nyorienteringen gav inte Finland några garantier för säkerheten. Den nordiska orienteringen kom trots det att få en stor politisk-psykologisk innebörd. Vinterkrigets utbrott mellan Finland och Sovjetunionen 1939 fick till stånd en frivilligkår och humanitärt och militärt bistånd av betydelse från Sverige samt sympati för Finland i västländerna. Jämte Sverigerelationerna odlade Mannerheim 1933–1939 flitigt relationerna till Storbritannien. Han företrädde Finland vid Georg V:s begravning 1936 och stod i kontakt med de brittiska luftstridskrafterna och flygplansindustrin. Tysklandsrelationerna upprätthöll han genom att jaga tillsammans med Hermann Göring, men vid de stora nationella festligheterna i samband med 70-årsdagen 1937 och vid frihetskrigets 20-årsjubileum 1938 var det inte de tyska relationerna han valde att framhålla. I stället betonade han nationell enighet och närmade sig socialdemokraterna, som då för första gången ingick i en koalitionsregering med Agrarförbundet. http://www.blf.fi/artikel.php?id=625
